marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Archive for the tag “Utseende”

Jag vill bara bara likna mig själv

Förra inlägget handlade om utseende. Det kommer det här också att göra men ur en mera personlig synvinkel.

I yngre dagar var jag mycket mera utseendefixerad än vad jag är i dag. Jag skulle nog vilja säga att jag var riktigt fåfäng. Att försöka se bra ut var viktigt för mig och jag lade också ned ganska mycket tid på det.

När man är ung (kvinna) så vill man också försöka hitta ”sin” stil på olika sätt, så var det åtminstone med mig. Hitta den där looken med hår, smink och kläder så att man verkligen blir sitt allra bästa jag, på utsidan. För att hitta den rätta looken tittar man på andra, letar efter förebilder. Kvinnor som kanske på något sätt liknar en själv och/eller har en stil som man gillar och som man tycker skulle passa en själv.

Förr om åren har jag haft ett antal förebilder som jag har gjort mitt bästa för att likna på det ena eller det andra sättet – med mer eller mindre lyckat resultat. Och då har jag förstås också under årens lopp  fått höra att jag är lik den ena eller den andra. För det mesta tyckte jag att det var ganska kul, särskilt när kommentarerna var komplimenterande.

Men på senare år har det känts lite jobbigt likna någon annan. Kanske har det med ålder och/eller personlig mognad att göra. För nu är det faktiskt bara en som jag vill vara lik, nämligen mig själv. Förr om åren har jag retat mig på detaljer, till exempel med mina ögon och min figur. Men i dag är jag faktiskt nöjd med hur jag ser ut, trots att jag är långtifrån ”perfekt” (vad det nu är). Det är ju ändå de där speciella detaljerna i mitt utseende som gör det till just mitt.

De djupt liggande, mörka ögonen har jag tidigare många gånger hängt upp mig på. Tyckte förr att de skulle vara snyggare ifall de var mindre djupt liggande. Men inte längre. Och under många år har jag tyckt att jag varit alltför kraftig.  Nu är jag glad åt min ganska så atletiska kroppsbyggnad eftersom jag är stark av naturen och faktiskt därtill ganska välproportionerad.

Och vad andra tycker om mitt utseende, det är helt upp till dem. För det finns lika många variationer på det temat som det finns tyckare. Det mest komplimenterande någon har sagt till mig om mitt utseende är att jag liknar Marilyn Monroe och det minst komplimenterande att jag liknar en ap-rumpa…

Så nog är det så att skönheten ligger i betraktarens öga?

Fortsatt trevlig helg!

Återigen ett inlägg om kvinnor och utseende

Häromkvällen när jag zappade runt lite mellan kanalerna så råkade jag hamna på SVT:s ”Debatt”. Man diskuterade där bland annat om hur kvinnor bedöms efter sitt utseende, ett ämne som jag tidigare skrivit om. Om du vill se det aktuella ”Debatt” avsnittet¨ så finns det Här

Kvinnor har i alla tider bedömts efter sitt utseende. Det får vi lära oss som små flickor och under hela uppväxten. Det ligger oerhört djupt i flertalet kulturer att flickor och kvinnor skall vara söta och snälla. Min dotter som är sju år fick i skolan höra från en  jämnårig kille: ”Killar skall vara starka, tuffa och modiga och tjejer skall vara söta och pussiga”. Detta hade han fått till sig.

Så det är inte bara tjejer och kvinnor som matas med hur de skall vara, det gör även killar och män ända från barnsben. Vi fostras mer eller mindre in i våra könsroller. Och därför blir pressen så stor, för hur många vill eller vågar vara ”käringen mot strömmen” när det gäller dessa normer. (Det uttrycket, ”Käringen mot strömmen” signalerar ju då tydligt att särskilt käringar minsann inte bör gå ”emot strömmen”!).

I debatten handlar det bland annat om skönhetsoperationer och om smink. Att Renée Zellweger plötsligt dök upp med ett nytt utseende har tydligen varit en stor ”snackis”. Jag kan inte riktigt begripa varför. Hon är känd och skådespelerska och att jobba med film handlar mycket om utseende, det vet vi alla. Så många andra kända skådespelare har tagit till kniven, varför så stort hallå när hon gör det?

Jag funderade lite över min egen inställning. Jag är kluven. På ett sätt tycker jag att det är ganska bra att det finns till exempel plastikkirurgi. En anledning är att det finns människor som kan bli verkligt hjälpta av att få vissa saker i sitt utseende korrigerade. Flera personer som jag känner har fixat sig på det ena eller andra sättet och jag ser inget fel i det så länge det inte går till överdrift.

Jag funderade också på om jag själv skulle kunna tänka mig att sätta kniven i köttet… Nej. Inte som jag känner det i dag. Jag är 51 år fyllda och jag är faktiskt nöjd med hur jag ser ut. Inte för att jag är särskilt snygg utan för att det är mig själv jag ser i spegeln, sådan jag ser ut efter att ha levt dessa 51 år. Jag skulle nog bli förvirrad om jag en dag vaknade upp och såg annorlunda ut, till exempel att jag fått en ny form på näsan eller att mina ögonlock lyfts upp… men man vet aldrig. En dag kanske jag har tröttnat på mina ögonlock (som Dominika funderade på om Renée Zellweweger kanske gjort).  🙂

Och så smink då. Jag tycker att smink är roligt men det är inget som jag måste ha i ansiktet när jag går ut. En kvinna i debatt som jobbade med smink ansåg att smink är lite som kläder och jag är böjd att hålla med. Ena dagen känner man för en färg på läpparna och nästa dag för en annan färg… Det är dock trist att som kvinna märka hur stor skillnad det är på hur man blir behandlad beroende på hur man ser ut, om man är ”fixad” eller inte. Det som man själv bara ser som en kul grej (att sminka sig) är blodigt allvar för vissa.

Att lyssna till hur Sanna Salameh (programledare från Bolibompa) berättar om hur hon på en tågperrong blivit tilltalad av en liten flicka som talat om för Sanna att flickans pappa tycker att Sanna är ”jätteful” är verkligen hemskt och är en sådan sak som jag tycker går över gränsen för vad som är okej. Vem var flickans pappa att kommentera Sannas utseende negativt?! Och mamman som hört och sett alltsammans men som bara stått där som en fån!

Som en avrundning på det här inlägget vill jag citera det sista stycket i Sannas krönika för det summerar vad jag tycker om hela debatten angående utseende:

” Det jag skulle vilja säga till den lilla flickan är detta: Låt aldrig någon bestämma åt dig om du är ful. Låt ingen klaga på din hudfärg, hur du pratar eller hur mycket du väger. Vägra reduceras till bara en kropp, för du är så mycket mer. Låt ingen få dig att känna att du inte hör till. Den här världen är din, att njuta av, att ta över, ta plats i. Du är ingen främling”.

Hela Sannas krönika läser du Här

Trevlig Alla Helgona! Eller Halloween om det nu passar bättre!

Ett bra utseende = bättre behandlad?

Jag har skrivit om det här med utseendets betydelse förut. Men detta är så intressant så nu kommer här ytterligare ett inlägg i detta ämne.

Har ni tänkt på hur tydligt det kan vara att man blir bättre behandlad när man ser bra ut? Det har jag. Bara för att verkligen få detta bevisat för mig själv så gjorde jag ett enkelt test. Jag skulle gå till banken, en gång lite sjavig sådär och den andra gången fixad och proper. Vad tror ni det testet gav vid handen?

Här kommer i alla fall redogörelsen:

Först begav jag mig alltså till banken iförd en tämligen sliten träningsoverall. Håret var ganska så okammat och ansiktet var helt utan make-up. Jag steg in på banken en vacker eftermiddag och tog en nummerlapp. Det blev min tur och jag gick fram till damen i kassan som tog hand om mitt ärende. Hon tittade knappt upp från sin dator utan verkade ha brått att få jobbet gjort bara. Det hon sa till mig under hela tiden hon hjälpte mig var ett torrt ”hej” och sedan inget mera. Alltså inte i mitt tycke speciellt serviceminded. Jag har själv ett serviceyrke så jag märker om någon är serviceminded eller ej, kollar det liksom per automatik. Jag var alltså, helt uppenbart, inte alls en intressant kund ur hennes synvinkel sett.

Vid det andra försöket hade jag en helt annan look. Jag var fixad och snygg, håret var snyggt, kläderna var snygga och make-upen diskret och oklanderlig. Jag var mitt snyggaste jag helt enkelt. Nu vart det genast lite bättre med servicen minsann. Jag möttes av ett soligt ”heeej, då skall vi se vad jag kan hjälpa dig med”! Sedan följde lite förfrågningar om det var någonting mer jag behövde hjälp med. Och när jag gick till min förvåning: ”ha en bra dag”! ”Oh my”,  tänkte jag. Vilken skillnad mot det förra besöket där.

Nu var det visserligen två olika personer som betjänade mig vid dessa två tillfällen men ändå. Jag tror ändå att det har en viss betydelse hur man ser ut. För jag har upplevt samma sak när jag till exempel går in i en klädaffär för att handla. Jag tror bestämt att det är så att man får mera uppmärksamhet och bättre service om man ser bra ut än om man inte gör det.

Hur tänker ni om detta? Och har ni gjort liknande erfarenheter som jag?

”Du ser trött ut i dag”

Måndag. Jobbigaste dagen i veckan. Man kravlar sig ur sängen efter en helg som gick alldeles för fort förbi och förbannar sig själv för att man inte tog det mera lugnt än man gjorde. För inte f-n är det någon som tvingar en till att vara en ”duktig flicka”, bara man själv.

 Kommer till jobbet och det går trögt som sirap. Fikar, inte bättre. Sur som ättika. Gröt i huvudet och det avspeglar sig med all säkerhet i anletsdragen.

 När man sedan efter fikat sitter i sin jobb-stol får man av en kollega höra: ”Du ser trött ut i dag”.

 Jaha. Vad skall jag göra åt det då? Sova lite på min post? Skulle inte tro att det vore populärt.

 Ibland blir jag bara så trött på folk som inte har någon finess eller som bara vill vara taskiga. Jag ser det heller inte som omtänksamt att påtala att någon ser trött ut. Jag säger aldrig till någon som ser trött ut att vederbörande gör det. För jag vet att det inte blir bättre utav att höra det, snarare tvärtom. Man blir stött och ganska ledsen.

 Så nästa gång någon gör detta uttalande så skall jag replikera med: ”jaha Du, och ??”. Eller kanske: ”ja, det var kul att höra, nu känner jag mig väldigt mycket gladare!”. Vilket är bäst?

 Andra förslag på dräpande mot-repliker emottages tacksamt i kommentarsfältet.

Post Navigation

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: