marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Archive for the tag “Dumheter”

Va, har jag nåt i ansiktet eller?

Vissa mornar är värre än andra. De när man verkligen måste kämpa för att vakna till.

Häromdagen erfor jag en sådan morgon. Jag drömde att jag hade försovit mig, att jag skulle ringa jobbet för att tala om det och att det inte gick. Sedan skulle jag ta mig till jobbet men hittade inte dit… usch. Och så vaknade jag då. Kände efter var jag var egentligen. När jag fattat att jag var hemma, i sängen och att jag bara drömt kändes det lite som en lättnad. Om ni förstår.

Sedan löpte morgonen på: dusch, väcka dottern med morgon-Bolibompa, gröt, make-up i största hast, klädrace och sedan iordningsställande av hår och tandborstning. På mig själv och på dottern, ungefär samtidigt. Hela programmet följdes utan förseningar och vi kom slutligen iväg.

När jag följt min dotter in på skolan och hon håller på att få av sig ytterkläderna och jag packa upp hennes saker för dagen ser jag att en liten tjej tittar på mig med ögon stora av förundran och kanske bestörtning. Lääänge tittar hon. Just då hade jag inte tid att tolka vad det stod för. Sedan vände sig en mamma och en dotter mot mig, tittade och log. Inte så konstigt det heller, föräldrar och barn brukar le lite artigt mot varann på morgonen sådär.

Så när jag gick mot bilen kände jag plötsligt lukten av tandkräm. Konstigt tänkte jag och slickade mig om munnen lite diskret för säkerhets skull. Ja nu smakade det tandkräm också. Jaja, tänkte jag, lite tandkräm som sitter på läppen, inte så farligt…

Väl i bilen tittar jag rutinmässigt på mig själv i backspegeln och får en mindre chock. Tandkräm i ena mungipan, mycket tandkräm! Som sedan liksom i en mindre rännil eller vad man nu skall kalla det, löper ned från mungipan ned över hakan. Jag utbrister högt för mig själv i bilen: Nej men – gud vad är detta…!! Varpå jag raskt avlägsnar all tandkräm från ansiktet.

Jag förstår också nu varför folk tittade. Jag hade verkligen någonting i ansiktet. En massa tandkräm. I bilen till jobbet brast jag sedan ut i gapskratt över det hela.

Så kan det gå på morgonen om man har jätte bråttom, skall göra flera saker samtidigt och sedan dessutom inte hinner titta sig i spegeln…

Fönster

Jag är inte någon fluktare. Ja, jag  vill börja med att tala om det för säkerhets skull. 🙂

Men jag tycker att fönster är intressanta. De liksom berättar lite om vem som bor därinnanför. Jag promenerar en del och då hinner man passera en hel del fönster, i alla fall om man spatserar i ”stada”. Visa mig dina fönster så skall jag säga vem du är. 😀

Här kommer ett litet smakprov på mina ”fönsteranalyser”, kom gärna med fler exempel i kommentarsfältet så blir jag glad!

  • Nedhissade persienner. Stängt liksom. Döljs något därbakom eller handlar det bara om stark personlig integritet?
  • Stylade fönster efter senaste snitt på både gardiner, krukor, växter och eventuell armatur. Här vill man visa att man vet vad som gäller i inredningssammanhang och vill visa trendkänsla och god smak. ”Kolla in, vad tycks, va?”
  • Ombonade fönster, gärna med växter, hyllor och småpryttlar. Trivsel. Värme. ”Här trivs jag och kanske du med, kom in på en kaffe vetja”.
  • Kala fönster, inte en gardin i sikte men persiennerna är upphissade. Här gäller det sparsmakade, vad heter det nu igen…. Hm. Minimalistiskt. ”Bort med plottret så man kan tänka”. Ungefär.
  • Längtande och inbjudande fönster: ”titta hit, hääär är jaaag”…
  • Fönster med tunn och transparant, ljus gardin. ”Jag kan se dig utan att själv synas”.

Det finns säkert många fler men timmen är sen och nu vill jag sova. Vilket tokigt inlägg, vart får man allt ifrån?

God natt!

Rolig Surkärring

Den här tyckte jag var rolig… Man skall inte jävlas med (sur-) kärringar. 😉

http://www.youtube.com/watch?v=WsFafzFhI2w&feature=related

Allahelgons (blodiga) natt med krossat glas och the female incredible HULK!!!

Då så var Allahelgona-helgen förbi för denna gången. Vi brukar inte fira sådär mycket utan det blir mest något gott att äta och så går vi en sväng för att tända ljus på våra nära och käras gravar.

Stämningen på kyrkogården var jättefin, vilken syn med alla dessa tända ljus! Så vackert. Den här allahelgona har inte varit sådär jättekall vädermässigt där jag bor men på något sätt så är det alltid så kyligt på kyrkogården… Även om jag hade på mig ordentligt så frös jag så att fingrarna vitnade. Brrr…

Hulken då? Ja denna morgon startade på ett minst sagt upprörande sätt. Först hade jag ned en stor glas-skål i golvet med ett stort brak så att tusen glasbitar spred sig över köksgolvet. Ja, den där skålen var av typen ”Duralex”, behöver jag säga mer? Små, små glasbitar for ut över hela köksgolvet och mitt i detta inferno av krossat glas står jag då –barfota. Jättekul, visst. Jag råkar röra mig någon centimeter med ena foten och snabbt och säkert som amen i kyrkan sitter där då en liten glasbit i foten. Försöker stå stilla och pilla bort den där glasbiten men det resulterar bara i att jag istället skär mig i fingret så att blodet börjar droppa ned på köksgolvet…

I detta läget känner jag att ilskan rinner till, den gröna Hulk-färgen kommer sakta men säkert i ansiktet vilket förvrids och jag vrålar: MEN VAR F*****N ÄR DEN J***A DAMMSUGAREN DÅ???!!! Sambon dyker blek om nosa upp i dörröppningen (som jag f ö smetat ned med blod, äckligt jag vet) och får till slut igång dammsugaren och alla dessa glasbitar forslas snabbt in i säkerhet.

Ja man skulle ju hoppas att det skulle vara slut på krossat glas där men då blev det då inte. Neheeejdå. Dottern lekte som vanligt med sin Bamse-honungsburk (i glas) och hon brukar vara ytterst försiktig med denna men just i dag for även den i golvet och gick i, ja inte i tusen bitar men i alla fall ett stort antal och det blev ännu en tur med dammsugaren och ”The Hulk within” kom fram ytterligare en gång…

Jag vet inte om detta med Hulk-känslan har att göra med att jag har börjat träna styrketräning?! Kan det vara så? Känner mig väldigt mycket starkare efter bara några pass… Nä det är väl bara som jag tycker. 🙂

Hur var er helg?

Klumpig!

Ibland undrar man över sig själv. En sak med mig själv som jag finner ganska irriterande är att jag kan vara så oerhört klumpig. Till exempel så spiller jag nästan alltid på mig själv när jag äter. Det slår aldrig fel. Har jag tagit på mig någonting nytvättat och skall inmundiga mat så kan man ge sig den på att mat hamnar på kläderna. Om detta händer på jobbet så innebär det att man kanske far in på toaletten för att gnugga bort det värsta men man får ändå gå med fula och fläckiga kläder på jobbet resten av den dagen. Hemma har jag alltid myskläder som det inte gör något om jag spiller på. 🙂

Sedan går jag in i saker. Dörrkarmar. Jag fastnar ofta i dörrhandtag med ärmen. Tvärstopp liksom. Min rockskört (jobbar på sjukhus) eller långkofta har många gånger fastnat i den lilla nyckeln som finns i skrivbordets lådhurts med påföljd att man abrupt hindras i sin framfart på ett ganska komiskt sätt och dessutom på köpet får med sig skrivbordshurtsen liksom i ett koppel. Snubblar över folk. Ibland snubblar jag till och med på mina egna fötter. Jag tappar saker, gärna mat så att förpackningen går sönder och innehållet sprider sig över golvet. Jag är i perioder en expert på att tappa eller förlägga mina nycklar vilket gör mig skitförbannad.

Har även ibland sönder saker med en förvånansvärd lätthet. En gång lyckades jag med konststycket att bryta av ett dörrhandtag! Bara sådär, skulle öppna en dörr och så … Ja det är inte riktigt klokt.

Häromdagen skulle jag parkera bilen utanför jobbet. Då råkade jag köra över en sten. Pang sa det när jag tog svängen på (den något snålt tilltagna) vägen på parkeringsplatsen lite för tajt (kör Volvo med en sjujäkla svängradie). Bilen fick alltså köra hinderbana. Förutom min egen klumpighet irriterade jag mig också lite på ljushuvudet som tyckt att en sten skulle ligga just där som en dekoration var det nog tänkt,  i svängen, ganska osynlig och som nu genererat i en helt onödig skada på bilen (som för övrigt  sambon äger, ni förstår ju hur glad han blev).

Ja, så är det men ibland blir man bara så trött på sig själv och det är jag i dag. Undrar om det finns någon slags bot mot denna sorts klumpighet som jag lider av, någon som vet?

Kalla mig rödtopp!

Nu har våren kommit  i alla fall, inget tal om den saken. Ute är det nästan sommarkänsla. Jag fick vårkänslor, så till den milda grad att jag köpte mig en färgpyts till håret. Jag borde egentligen vara proffs vid det här laget eftersom jag har färgat håret MÅNGA gånger, i de flesta tillgängliga nyanser. Denna våren ville jag ha lite ”lagom” med ”guld” och liiiiiite rött i. Glamoröst sådär. Såg framför mig hur jag skulle gå ut i vårsolen med blänkande hår i denna fina nyans… och lagom nu till Valborg och allt. Helt perfekt. Eller?

Hittade en färgpyts som verkade utlova vad jag sökte. Recital Preferences från Lóreal. Nyans 8.31. Skred så till verket och låste in mig i badrummet en stund för att efter en stund sedan komma ut och närapå skrämma slag på de övriga i flocken. Håret uppsnurrat på huvet, geggigt värre och i en enda röra. Jaja tänkte jag när jag såg färgen på huvudet, en väldigt i det närmsta morotsfärgad nyans. ”Det blir ju en annan färg när det är klart” sa jag lugnande till en blek sambo och en dotter som såg ut som ett stort frågetecken. Jag har ju vart med förr…

Efter cirka 30 minuter skulle det hela vara klart. Så jag for återigen in i badrummet, lite upphetsad och nyfiken. Hur skulle det bli tro? Lika snyggt guldblont som på förpackningen. In i duschen… skölja… i med efterbehandling… skölj igen…

TADAAAAAAA! Tjolahopp, världen har fått en ny Pippi Långstrump! Fast i vuxen form och utan flätor. Att man aldrig lär sig, jag som lovat mig själv att ALDRIG mera färga hemma…

Lite senare…

Nu när jag har hämtat mig lite så blev det faktiskt ganska snyggt. Tycker nu istället att jag ser riktigt raffig ut, ha ha… Redheads have more fun?? 😀

Post Navigation

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: