marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Respekt och gränser

Ibland händer det sig att man får tänkvärda kommentarer på sina inlägg. Så var fallet när MarveW kommenterade på inlägget ”Du kunde flytta på dig”. Hon kommenterade t ex om respekt som verkar vara någonting som det finns brist på i vårt samhälle i dag. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att fundera vidare på hur det kan komma sig.

Jag tror att det har med gränser att göra. Det är viktigt med gränser. När vi är små är det våra föräldrar som sätter gränserna (eller någon annan närstående om föräldrarna av någon anledning inte finns där för oss). Det går aldrig att komma ifrån. I skolan lär vi oss också om vad som är tillåtet och inte. Men som förälder är man alltid ytterst ansvarig för sitt barn.

Skolan har varit på tapeten mycket den senaste tiden. Och det är ju bra, för skolan är mycket viktig den också. Jag har en dotter som nu i höst skall börja första klass. Än så länge går hon i förskoleklass men det räcker för att man som förälder skall bli invigd i vad som gäller i skolans värld.

I min dotters klass finns det barn som har svårt med disciplinen. Detta är ett komplicerat ämne att skriva om eftersom det är komplext och känsligt. Tangentbordet känns lite som minfält när jag skriver nu… Men jag skall göra ett försök:

Barnen i min dotters klass får lära sig att man inte skall slåss. Rätt, helt klart. Men – det finns vissa barn som inte kan hejda sig. De går på andra barn, både verbalt och fysiskt. Ja, de slåss på riktigt. De sparkar och slår andra barn (som fått lära sig att man inte skall slåss, kommer ni ihåg?) men de som blir slagna, de undrar nog varför de som sparkar och slår får fortsätta? Det skulle jag undra om jag var i deras kläder. De som slåss får förstås veta att det är fel. Men de fortsätter som förut. Jag tycker det luktar dubbelt budskap. Jag vet att lärare och fritidspersonal gör sitt bästa från de omständigheter som är när de försöker att förklara för barnen att vissa barn behöver hjälp med att få bukt med sitt uppträdande. Att försöka skapa förståelse är väl bra – men kanske inte så bra om vissa barn hela tiden måste ta hänsyn till de stökiga.

Hänsyn ja. På tidigt 70-tal, när jag var en unge i lågstadiet, minns jag att hänsyn var ett mycket viktigt ord. Det nöttes in i dåtidens barns huvuden likt multiplikationstabellen. Och det var nog bra. Visa hänsyn sa man och detta i alla möjliga sammanhang. Jag tror på hänsyn. Men kanske inte för mycket av det, för det leder till att någon måste stå tillbaka för någon annan. Nyckelordet är som i så många andra sammanhang – balans.

Bland vuxna ser man också brist på respekt i dag. Precis som MarveW skrev så syns den lite överallt. Kanske är det dåligt med gränser för vuxna i dag också? För det är ju vi vuxna som skall sätta gränserna för våra barn och tala om vad som är OK och vad som inte är det.

Ibland kan jag tänka att det kanske (bland annat) har med att göra att vi i dag tycker att det är dåligt att bli äldre (och därmed mognare). Ibland upplever jag att vissa ”mogna” människor uppför sig mycket omoget. De vill dröja sig kvar i någon slags ungdomlig ansvarslöshet. De vill ”leva livet”. Och hur blir det då med föredömligheten som ju Marwe också nämnde i sin kommentar? För vuxna borde alltid anstränga sig för att bete sig så att de är ett föredöme för de unga.

Ja, detta blev ett både långt och ganska yvigt inlägg men jag tror att detta är viktiga saker att fundera över.

Trevlig söndag och särskilt tack till MarveW för god och tänkvärd feeedback – mera sådant!

Annonser

Single Post Navigation

4 thoughts on “Respekt och gränser

  1. Åh! Äntligen har jag hittat dina tänkvärda inlägg igen!
    Ja du som barn av sent 70-tal så tycker jag att OBS-klasserna ska införas igen. Jag gick i en sån eftersom jag var trög (de sa att jag hade svårt med koncentrationen men jag fattade inte vad de försökte lära mej). De klasserna var bra för då slapp jag känna mej osmartast 😉 för det fanns en massa tröga barn där, och så fanns de coola barnen där men som inte VILLE sitta still så då kunde vi tröga barn känna oss lite coola för en gångs skull som fick gå i en värstingklass. Lärda jag mej mer? Näe, det gjorde jag inte. Men kraven på mej i den klassen var mindre och jag slapp känna mej så knäpp, förutom när min gamla klass retade mej, men min gamla klass slapp sitta och vänta på att jag skulle fatta samt att de inte störde sig på de som inte VILLE sitta still.

    Det här inlägget är skriven med viss ironi men jag tror nog du vet vad jag menar. I en perfekt värld ligger vi alla på samma inlärningsnivå, vi har alla föräldrar som både bryr sig och fostrar men om vi för ett tag skulle vara ärliga och se verkligheten för vad det är kunde vi nog göra många fler förbättringar i skolan än som den är nu!

    Kram!

    Gilla

  2. Dina kommentarer är tänkvärda! Det som saknas är (som bekant) mera resurser i form av personal. Fler personal och dessutom personal med specialkompetens, inte bara teoretisk utan även ”psykologisk” och framför allt medmänsklig. För ingen skall behöva gå i någon OBS-klass, det vill jag verkligen inte se igen.

    Gilla

    • Hihi, ja du, jag kände mej i alla fall speciell 🙂
      Jag tycker att mer personal inte hjälper om inte lärarna får ha mer att säga till om samt stöd av rektorn. Jag hade både pappa och syster som jobbade som lärare och barn nu för tiden känns som de lämnas i skolan för att föräldrarna inte orkar med uppfostran och tycker det är skolans sak. Jaha, är det så de tycker då ska man banne mej få sätta gränser i skolan med vad som är accepterat också.
      Hårdare regler *hytter med näven* så att det blir nån studie-ro nån gång! 🙂

      Gilla

  3. Håller med dig helt om att det både behövs tuffare regler och att föräldrarna såklart skall ta mera ansvar för sina barns fostran. Jag försökte föra fram det men det ville inte hörsammas alls… 😦 Men … jag ger mig inte så lätt och kommer att ta upp det igen. Skam den som ger sig.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: