marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Kontakt med vårdcentralen – en rysare för den sjuke

I dag var jag tvungen att ringa till vårdcentralen. Det är alltid förenat med irritation.

Det första irriterande momentet är att man måste vänta… och vänta. Först på att den där vedervärdiga tingesten, alltså deras telefonsvarare skall tala om hur man skall bete sig: ”vid akut sjukdom ring … I annat fall tryck 1 för tidbokning och rådgivning. Tryck 2 för….”  – Ååååååhhhhh! När man sedan tragglat sig fram till momentet att de då meddelar att ”vi kommer att ringa upp dig cirka klockan si och så i eftermiddag” känner jag mig lätt irriterad. När jag sedan väntat vid telefonen cirka 1,5 timme är jag rejält taggad för en verbal fajt. Jag är som en krigare med full krigsmundering, draget svärd och blottade tänder.

Först upprabbling av personnummer och vad det gäller. När jag dragit vad mitt problem handlar om så är det första som sköterskan frågar, om jag provat värktabletter. Och då svarar jag att det har jag inte och det tänker jag heller inte göra. Då förklarar hon att det kan hjälpa med värktabletter. Hm. Tror inte det. Värktabletter, de tar ju bort smärtan och jag anser att man skall lyssna till sin kropps signaler.

Det gäller nämligen ett knä som jag opererat för X antal år sedan och som kan vara på väg att paja ihop igen. Vad jag vill är att få träffa en läkare som kan bedöma knät. Göra vissa tester som kan avslöja vad det rör sig om, ta prover och få en röntgenremiss. Då frågar hon om jag vill boka en tid längre fram. Det vill jag inte, jag har ju ganska ont nu och har funderingar över hur lång tid knät håller.  Förra gången det gav med sig, brakade jag i backen, bara sådär. Det vill jag inte skall hända igen.

Hon råder mig då att ringa upp i morgon bitti för att på det viset få en akut-tid. Jag frågar när de öppnar telefonen och får beskedet att jag får ringa klockan åtta och hoppas på att jag får en tid (!!!???).

Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta för på ett sätt är det så löjligt så att det är komiskt, å andra sidan har jag lust att gråta för jag har fortfarande redigt ont i knät och undrar vad man skall göra för att få en tid.

Ja, jag undrar vad som hände och ställer mig frågorna: Varför skall man behöva vänta så länge innan man får prata med en sköterska på en vårdcentral och varför skall man, efter att man till slut fått prata med en sköterska, behöva ringa upp ytterligare en gång för att kanske, eventuellt, få en tid?

Beats me.

Nej, jag tror att det är dags att skriva ett argt brev till vederbörande ”högsta höns” och undra vad som hände med ”den goda vården”.

Annonser

Single Post Navigation

2 thoughts on “Kontakt med vårdcentralen – en rysare för den sjuke

  1. Har så många liknande upplevelser, vården i Sverige börjar bli under all kritik!

    Gilla

  2. Ja, det är allt bäst att hålla sig frisk så att man slipper ha med vården att göra…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: