Ur-svårt

Tick tack… Jag avskyr klockor. Jag vet att de måste finnas för att det skall bli ordning och struktur på saker och ting – och jag gillar ordning och struktur. Men jag gillar inte klockor. Motsägelsefullt javisst! Men det är jag. Motsägelsefull.

Jag äger ett armbandsur och det har jag fått som minne av min mamma. Men bär det aldrig. Jag har också fått åtskilliga armbandsur i present i all välvilja från människor som kanske någonstans velat bota denna min sjuka. Utan att lyckas.

Det sägs att tid är pengar. Och det ligger säkert en del i det. Kanske. Fråga inte mig! Jag är lika dålig på pengar som på tid. :-D. Där ser man… Allt hänger ihop.

Folk är så upphängda på detta att man måste vara i tid, särskilt på morgonen. Det är då som jag är absolut allra sämst på att komma i tid. Annars brukar det gå ganska bra. Jag har inte (tack och lov!) ett jobb där någon står och väntar när jag kommer. Det skulle ju inte fungera kan ju en dåre begripa.

Men ändå är det så viktigt att passa tiden på morgonen. Annars får man höra gliringar från arbetskamraterna, små glada tillrop av typen: ”Jasså, det var gott att sussa i morse va”? eller ”GODMIDDAG”!!! när man gör sin entré på arbetsplatsen om morgnarna. Jag är bra att ha som anställd men när det kommer till att hålla tiden på morgonen ja då ligger jag verkligt risigt till. Det kan kanske vara bra att komma ihåg vid nästa anställningsintervju. När de frågar: ”Har du några mindre bra personliga egenskaper som  kan vara bra för oss att veta”? Tänk om jag då skulle svara: ”Jag kan omöjligen hålla tiden på morgonen”.

Skulle ni anställa en sådan person???