marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Man skall leva för varandra…

… och ta vara på den tid man har…

Ja visst är det väl så. Härom kvällen när jag funderade på min kammare så slog det mig hur liten tid vi ibland får med dem som står oss allra närmast. Jag fick bara 7 år med den viktigaste personen i mitt liv, min mamma. Hon som gav mig livet. 7 år är ingen lång tid. Tyvärr kommer jag inte ihåg så mycket av henne. Jag borde egentligen ha några tydliga minnen men det har jag inte. Kanske var det chocken när hon dog, kanske förträngde jag en del. Jag vet inte. Jo, jag minns hur gott hon doftade när jag någon gång fick krypa ned i hennes säng bredvid henne. Tryggheten. Men jag minns också det sista jag såg av henne. I sjukhussängen, märkt av cancer. Utmärglad intill oigenkännlighet. Den bilden är lika tydlig i dag som för mer än 40 år sedan.

Min far har jag fortfarande kvar, dock har livet farit hårt fram med honom och nu är han ganska allvarligt sjuk. Jag vet inte hur länge till han stannar. Men jag tänker ta vara på varje dag. Han är inspirationen till det här inlägget.

Vi känner våra föräldrar (och far- och morföräldrar) bara en bit av våra liv. Allting som hände dem dessförinnan, deras barndom, deras upplevelser och erfarenheter är dolt. Det får vi i bästa fall bara höra talas om. Ganska orättvist. Tänk om man kunde få läsa en ”bok” om var och en av sina nära. Men… det vore att inkräkta på deras allra innersta rum. Det har ingen rätt till. Jag vet inte om jag skulle vilja att någon fick veta ALLT om mig… 🙂

Så det är nog bra som det är trots allt…. Även om jag gärna hade läst en bok om min mamma. Fått lära känna henne på riktigt, veta vem hon var. För det har jag ingen aning om.

Vart leder egentligen sådana här grubblerier? Jo till slutsatsen att det är viktigt att leva för varandra, för man vet inte hur länge man har varann.

Godnatt!

Annonser

Single Post Navigation

8 thoughts on “Man skall leva för varandra…

  1. Härliga tankar vännen.

    Gilla

  2. Kloka och viktiga tankar. Även om jag tycker att man också ska leva för sig själv och inte bara för andra (men det menade du säkert inte heller). Jag kan fundera i de där banorna sen jag fick cancer. Hur mycket skulle barnen minnas av mig om jag gick bort nu. Min yngsta är 9, kanske skulle det bara vara en doft hon minns om 40 år. Vad vill jag att de ska veta, en del saker vill jag nog inte att någon ska veta. Jobbiga tankar som kommer över mig ibland. Men jag lever ju här och nu och mår bra, så jag satsar på att ta hand om och njuta av familj, vänner och det jag tycker om!
    Kan inte din pappa berätta om din mamma då??!!
    Kram

    Gilla

    • Klart man skall tänka på sig själv också, det håller jag med dig om! Tyvärr så blir min pappa alltid så ledsen när han skall prata om mamma så det är nog därför det inte blivit så mycket pratat om det… men jag skall tänka på det – om och när tillfälles ges. Kram!

      Gilla

  3. Min pappa dog när jag var 25. Eftersom vi hade ett ganska komplicerat förhållande så vågade jag aldrig närma mej honom.

    Men min farmor gjorde jag en bok om hennes liv. Och nu när jag ska upp till Norrland igen så ska jag göra en bok om henne.

    Sedan gjorde jag en fotobok om min halvbrors liv till 18 år med de ”största” delarna som hänt honom.

    Själv vill jag inte ha en bok om mitt liv. Så mycket dumt jag gjort. Skulle vara bäst om det aldrig kom upp :S

    Kram!

    Gilla

  4. Ska göra en bok om mormor nu ska det stå.

    Gilla

  5. Superfint skrivet och viktigt…. tänk om man kunde värdera det man har här och nu?! jag har så många klienter som har strul i familjen och helt plötsligt är det för sent och då upptäcker man att schismen kanske inte var så stor egentligen mot att allt är över och förbi! Igen tänkvärt och varmt inlägg, tack för att du delar med dig, kram

    Gilla

  6. Jag tänker mycket på hur barnen skulle få det om någon av oss föräldrar skulle dö. Hur skulle de utvecklas, vad skulle de minnas, hur skulle de klara sig… Att bara var sju år och mista sin mamma, det gör ont i mig bara vid tanken, jag sänder lilla Marre mina varma tankar!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: