marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Konsten att ta emot hjälp (när man verkligen behöver det)

Detta med att kunna ta emot hjälp, särskilt när man verkligen behöver det, är en konst.

Själv är jag dålig på det, faktiskt riktigt dålig. Har en sambo som är likadan, vi båda är av den ”tysta, starka och trygga typen”. Mannen (och kvinnan) från vidderna… 😀

Usch ja.. Kanske har det med självständighet att göra. Man har liksom fått det till att bli en speciell kvalitet  i sin självbild: ”Neeej, neeej då, JAG behöver ingen hjälp”! Och man är damn proud of it också… det gör det ännu svårare, den där ”stoltheten” alltså.  Men man låter gärna andra luta sig emot en, för det stärker ju upp den där självbilden ännu mera. Ända tills den dagen kommer då allt ställs på sin spets, då man konfronteras med den sanningen att man faktiskt är lika sårbar som alla andra.

Detta hände mig för ganska många år sedan. Jag kom in i en verkligt djup personlig kris och då var jag helt enkelt tvungen att lägga undan min bror-duktig mentalitet. Jag blev tvungen att klamra mig fast vid de halmstrån som gavs och det var mycket skrämmande men väldigt nyttigt. I en sådan situation förstår man verkligen hur viktiga andra människor är och hur viktigt det är att ha en bra socialt nätverk med människor som man kan lita på. För när allt kommer omkring bör man nog också vara lite försiktig med vem man lämnar ut sig till.

Hursomhelst, till syvende och sist det skadar inte att vara lite ödmjuk inför faktumet att ”no man is an island”, även om man är stolt över sin självständighet.

Ha en fin lördagskväll!

Annonser

Single Post Navigation

7 thoughts on “Konsten att ta emot hjälp (när man verkligen behöver det)

  1. Nej jag håller med dig. Det är skitsvårt att ta emot hjälp. Särskilt om man anser sig stark och är van att klara allt själv.

    Gilla

  2. Jag är van att klara mig själv, men också faktiskt ganska duktig på att fråga om hjälp. Speciellt nu på sista tiden sen jag vart sjuk… kram

    Gilla

  3. Jag är en sån som aldrig frågar om hjälp (såvida det inte har med bilen att göra). Jag gör allt själv och litar inte på att någon kan göra det bättre (helt sjukt…kontrollfreak kallar man det nog). Inte ens när jag fick min första anafylaktiska chock ville jag ha hjälp. Jag höll på att sjunka genom golvet när jag vaknade till liv och hörde att sambon pratade med ambulansen (som nästan var framme vid huset). Jag trodde att jag kunde skynda mig till toaletten och låsa in mig där, haha! Sitta och vänta ut det liksom 😉 Men det gick inte så bra för jag tog mig bara halvvägs… Jag vet inte vad det är för fel, för ibland behöver jag hjälp, men om någon frågar så tackar jag nej! Men jag gillar att hjälpa andra… Jag behöver nog proffisionell hjälp, men det tar jag inte emot heller haha ;P Närå, skämt å sido…jag ska försöka bättra mig!
    Kram

    Gilla

  4. Jag har ett alldeles för litet socialt skyddsnät, fast jag borde tänka mer på att bygga det. Jag brakade ihop för snart tio år sedan och lärde mig då att be om hjälp eller att avstå från att göra vissa saker, men jag har missat att det kräver att jag bygger upp mitt skyddsnät…

    Gilla

  5. Jag är mer passiv/agressiv när jag vill ha hjälp haha! Men det är sant man måste ha ett skyddsnät annars blir det väldigt ensamt när man får det jobbigt.

    Gilla

  6. Det krävs en modig person för att kunna be om hjälp! Jag tror du är just precis det….:) Att blotta sin svaghet är en styrka.
    Kram på dig!

    Gilla

  7. Häftigt om du vågar prova det nya jobbet, själv känner jag mej mer och mer rädd ju äldre jag blir.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: