marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Novis på andligt uppdrag

Nu har det varit lugnt på den andliga fronten ett tag. Ibland känner jag inte alls för det andliga. Vill sysselsätta mig med de vanliga värdsliga bestyren. Men kan väl säga att det går i perioder. Att jag är en ”andlig periodare”.

För någon vecka sedan var det dags att bli ”inkallad för uppdrag” igen. En bekant ringde och var ifrån sig. De hade något som störde dem hemma och hon ville gärna att jag kom dit för att bekräfta det som hon och en bekant till henne känt i huset. Det är oftast så, att när man kommit ganska långt bort ifrån det andliga, då är det dags att kallas tillbaka dit igen. Man kommer inte undan, det är liksom tvingande, fast aldrig på ett otrevligt sätt. Man kan ”tacka nej” men jag gör det sällan för det är oftast väldigt givande att syssla med detta. 🙂

Jag åkte dit, lite nervös men  förväntansfull. Visste inget om vad jag hade som väntade.

När jag kom dit var det jag såg en vanlig gata med ordinärt bostadsområde. En tvåplansvilla, modern. Ösregn men varmt och åska i annalkande. Tre små barn som sprang ut för att leka i regnet och så in igen. Oväsen på det sätt som det blir när små barn leker.

Så det vart kaffe och småprat med min vän, en bekant till henne och så barnen. Bekanten hade mycket att tala om som gällde andliga ting. Förstod snart att det var inte bara min vän som behövde hjälp utan också hennes bekant. Efter en stunds prat så begav sig bekanten  iväg hem. Barnen började leka mera dämpat i vardagsrummet och min vän och jag började småprata i köket. Det gick från stor aktivitet till lugn på bara några minuter.

När lugnet så infunnit sig, då händer det plötsligt. Jag börjar få till mig saker. Känner ett behov av att röra på mig. Frågar min vän om det är OK att jag går upp på andra våningen för att känna efter lite. Hon säger det är helt OK och jag går ensam uppför trappan till övervåningen. Genast känner jag definitivt någonting.  Jag går runt på övervåningen och känner in. På sina ställen är det starkare, på andra svagare. Snabbt öppnar jag upp och känner ganska omgående hur någonting liksom far genom kroppen, ungefär som en slags stark rysning.

Men så blir det liksom inget mera. Fick inte till mig några bilder som kan vara fallet ibland. Däremot känslor av sorg och ledsamhet. Men den där starka rysningen sedan då? Jag känner mig frågande. Har inte fått några direkta svar där och då. Nöjer mig ändå så och går ned till min vän igen.

Nu börjar jag tala om för min vän vad jag känt och vart någonstans i huset jag känt det. Vi går runt på nedervåningen också. Samma sak där, jag säger var jag upplever. Min vän ser på mig och jag på henne i något slags tyst samförstånd. Mina upplevelser överensstämmer till 100% med hennes. Detta utan att jag fått någon som helst information av henne om vart i huset energierna var som starkast.

När jag senare åker därifrån har klockan sprungit i väg och vi har varit där mycket längre än vad jag trott. Jag är trött, som om luften gått ur och kör bilen som en kratta, känner mig okoncentrerad och liksom inte riktigt med. Måste stanna bilen och sansa mig en stund och när jag känner att jag landat kör jag sedan vidare hem.

Ringer min vän efter en vecka och frågar hur det går, om det lugnat sig eller om det är oförändrat. Till min stora glädje säger hon att det blivit lugnare. Och när jag tänker efter riktigt och går igenom allt igen så slår mig en tanke: den där starka rysningen (verkligen ingen ”vanlig” rysning för den som undrar…) kanske det var någon eller några som ”såg ljuset” och kunde hitta hem…

I sådana fall är det underbart och jag har fullgjort mitt första mediala uppdrag med att rena hemma hos någon annan.

Annonser

Single Post Navigation

6 thoughts on “Novis på andligt uppdrag

  1. Coolt och spooky! Du skulle fått komma och hälsa på oss när vi bodde på en annan ort. Där träffade både jag och dottern en kvinna inne på toaletten, dottern hade inte hört något om det från mig, jag ville inte skrämma barnen. Jag har skrivit om det i ett inlägg för evigheter sen, kolla på kategorin ”Spooky” om du vill läsa!

    Gilla

  2. Huu, så spännande, vet inte vad jag ska tro om sånt där.

    Gilla

  3. Verkligen spooky, håller med Freja. Otroligt spännande också. Kram

    Gilla

  4. Underbart att läsa för jag tror mycket på energier från olika håll ,-) och som jag skrivit tidigare har upplevt mycket märkligt. Kul att du håller på och utvecklar din mediala förmåga… nu måste jag kolla in på Freja’s 😉 kram och tack för ditt fina inlägg

    Gilla

  5. Ja du…jag är själv väldigt fascinerad av detta. Känner ofta av något i vårt hus, speciellt i ett rum. TV:n och DVD:n lever rövare, hårda dunkar i ytterdörren osv. Har fått en del hjälp och sen har det delvis lugnat sig.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: