marreutanpardon

Med fötterna på jorden och huvet på skaft – och – bland molnen då och då…

Nya tag mot fettet, del 7

Måndag. Trött som tusan är jag. Som alltid på måndagar. Då får man passa sig. Trötthet är en fiende att räkna med i kriget mot fettet. När jag är trött vill jag äta. Sött och salt. Mycket av lite av varje. Inte bra alls. På jobbet skötte jag mig väldigt bra som vanligt, åt små portioner och drack mycket vatten. Men när jag kom hem var jag ganska slut. Vädret var trist. Lilltjejen sjuk – igen. Ännu en måndag tänkte jag och gick ut i köket. Kollade i skafferiet. Vad hittade jag väl där? Jo – ett stort påskägg. Med flinka fingrar sprätte jag upp en av de små påsarna däri med en godisblandning. Mmmmmmm…. tills jag kom på att ja, just det. Jag håller ju diet. Stopp!

Och det gick väl bra en stund. Kände mig rätt nöjd med tillvaron. Tills jag, som av en händelse, hamnade vid skafferidörren åter en gång. Den här gången spanade jag in en överbliven chipspåse. Inte kan det vara mycket i den?? Nej det var det ju inte. Det finns alltid en ursäkt för en matmissbrukare (det är sådan jag ser mig själv fast jag kanske inte är det i ordets rätta bemärkelse). Men i mina ögon är jag det. I detta fallet var ursäkten som sagt att det bara var liiiiite chips kvar i botten av påsen. Tja, det blev några nävar när jag räknade efter. Så trött jag blir på mig själv! Varför skall detta vara så svårt??

I alla fall var det vägning i dag och faktiskt visade vågen på minus – ett halvt kilo. Hm. Ja, det var ju ganska nära ett kilo minus så jag får vara nöjd. Särskilt med tanke på att jag vräkt i mig både det ena  och andra under helgen. Midjemåttet var en hel centimeter mindre än vid förra mätningen och det får jag väl nöja mig med för den här gången. MEN – (där kom det!) I skrivande stund har jag återigen vart i skafferiet, den här gången blev det en liten ask av märket ”Zoo” som snaskades ned i en väldig fart, precis som om någon stod och tittade över axeln på mig och sa: ”ha ha ha ha…. jag visste att du skulle göra det”. Hans namn? Sockerdjävulen. Min värsta fiende just nu. Men jag skall vinna, trots att jag kanske verkar svag just nu. Vänta bara…

Annonser

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Olssons universum

Om att leva minimalistiskt, miljövänligt och hälsosamt, som sockerfri singel...

HomeHopeDreams

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Millans Värld

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

Freja funderar

Filosofiska & feministiska vardagsfunderingar

Bigassfashion

Med fötterna på jorden och huvet på skaft - och - bland molnen då och då...

%d bloggare gillar detta: